Arg, stressad men framför allt vaken

Går ut med hundarna trött klockan halv tio.

Lägger mig trött en halvtimme senare.

Vaknar av brorsors högljudda spelande halv tolv.

Somnar om efter en bra stund.

Vaknar igen klockan ett av brorsor som står snackades i badrummet.

Blir galen. Galet arg. Men framför allt klarvaken.

Låter hjärnan virvla in på jobb och så är det kört.

Tänker på allt jag skulle behöva göra, på alla bokade möten och att min arbetstid är begränsad till 7,5 timmar. På min pliktuppfyllande vilja att göra ett bra jobb och på mitt raseri över RP som bestämt att jag inte är tillräckligt bra på det jag gör och därför inte ska belönas för det.

På hur svårt det är att hitta nånting annat.

På att ge saker tid. Lita på att det nog ska gå ändå. Ändå.

Och på egentligen vill jag bara stanna hemma och sova.

Sova.

Och klockan är redan två.

Annonser

Publicerat av

irrhönan

Singelmamma till 2. Hundägare till 2. Beroende av crosstraining, utomhus och året runt. Mera gourmand än gourmet. Läser gärna böcker. Försöker sluta tänka.

3 reaktioner till “Arg, stressad men framför allt vaken”

  1. Usch nu kom tårarna fast jag inte alls är i fin situation, men ändå i en situation.
    Kollade på videor igår av en mycket klok och snäll veterinär som lagt ut steg för steg hur man rehabiliterar sin hund tillbaka.
    Det första han sa slog omkull mig direkt;
    ”Jag brukar fråga vad husse/ matte önskar allra mest och då svarar de nästan alltid att det som hänt inte skulle ha hänt”

    Så fortsätter han med att det nu har det och han ska hjälpa till att visa hur man på bästa sätt hjälper sin hund tillbaka till ett gott normalt liv igen.

    Synd att det inte finns en sådan hjälpsida för din situation.

    Men grejen är att just så känns det, att det inte skulle ha hänt… tänk om man kunde vrida tiden tillbaka… undrar hur långt man skulle vrida…?

    Gilla

    1. En av de frågor jag skulle besvara för den Mjuke mannen var just det – skulle du vilja vrida tillbaka tiden? Ja, gärna. Men hur långt? Innan Exets sjukdommar, slog det mig. Men då var jag stressad för att vi inte kunde prata med varann eller samarbeta. Innan Exet? Men då skulle jag inte ha mina barn. Innan RP? Men då skulle jag vara fast under Forskaren.
      Det är nog tur att man inte kan vrida tiden tillbaka, trots allt.
      Men jag tänker på dig och din lilla voffe. När är det dags för op?

      Gilla

      1. Imorgon och sedan ska vi göra det bättre tillsammans med duktiga människors kunskap och instruktioner.
        För nu har det hänt…

        Gilla

Det tyckte jag - vad tycker du?

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s