Storebror, hans far och morfar

Storebror slåss med en fysikuppgift.

I klassen har de sett Indiana Jones, en scen när han springer över en hängbro som kapas av och svänger över en ravin. De ska räkna ut hastigheten på den där yttersta punkten på hängbron när den svänger i fritt fall över ravinen.

Han resonerar, förklarar och testar sina argument på mig. Jag är totalt nollad i fysik. Har inte haft fysik sen högstadiet – till min fars stora sorg; han var fysik och mattelärare på gymnasienivå innan han fortsatte till lärarhögskolan och Skolverket.

När Storebror för fjärde eller femte gången kommer till mig i köket för att resonera så suckar jag lite – inte så mycket för min skull som för hans – och säger:

Nu skulle du haft din far att prata med istället. Han älskade fysik… Eller din morfar. Tänk alla år som du vägrat få hjälp av morfar, du ville klara dig själv. Nu när du verkligen skulle kunna få hjälp av honom så är han borta…

Och Storebror håller med.

Det är så vi pratar om Exet och om morfar. Minns sånt de sagt, tänker på dem när de kunde ha varit här för att hjälpa. Det är sällan med sorg vi tänker på dem. De är döda, borta, kommer aldrig tillbaka.

Det är så obegripligt sorgligt men det hjälper att ta in det med positiva minnen.

 

Annonser

Publicerat av

irrhönan

Singelmamma till 2. Hundägare till 2. Beroende av crosstraining, utomhus och året runt. Mera gourmand än gourmet. Läser gärna böcker. Försöker sluta tänka.

2 reaktioner till “Storebror, hans far och morfar”

Det tyckte jag - vad tycker du?

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s