Maskinälskargrannen

Eller ”han-som-älskar-alla-jävla-maskiner-som-helst-ska-väsnas-mest-möjligt-och-alltid-vara-igång-på-en-helg-i-strålande-sol-grannen” är igång igen.

Favoritgrannen och jag har enats om att alla hans maskiner kan få kortslutning och dö. Nu.

Han har maskiner till allt.

Där vi andra tycker att trädgårdens storlek är lagom stor till att orka ta löven med en vanlig räfsa så har han en dammsugare.

Gudskelov har han inte nån (maskindriven 🙂 ) gräsklippare eftersom han har blommor och träd i hela sin trädgård, men en maskindriven häcksax och allt vad som ska till för att klippa och ansa är naturligtvis maskiner.

Han putsar alla trädgårdsmöblerna med slipmaskin – vartenda år. En stor slipmaskin, inte en sån där i normalstorlek som ”alla” har.

Och han målar med maskin, nån slags sprutmojäng.

Han har en högtrycksspolare till att rensa terrasserna.

Han har själv handborrat ett giganthål i väggen ovanför de två sovrummen (där vinden är) och därmed kunnat montera in en extra trappa och få ett – faktiskt två – extra rum. Som han borrat och spikat och hamrat och sågat och skruvat – åh, som han skruvat (med betongborr först, naturligtvis) – i flera månader.

Han borrar fortfarande minst en dag om månaden – hela dagen.

Första sommaren vi bodde här låg han i två-tre månader – varenda dag hela sommaren – med en (slö) skärmaskin och skar stenar som han byggde en gång igenom trädgården med. Slipdammet låg som en matta över alla våra andras trädgårdar, och att låta småbarnen sova eller leka ute på trädgårdssidan den sommaren gick helt enkelt inte.

Nu är han igång med en maskin som väsnas såpass att jag får hörselskador av hörlurarna när jag försöker höra ljudbok i trädgården. Jag har gett upp. Gick över och frågade om det skulle ta hela dagen eller om det fanns en chans att man kan få sova ostört i trädgården – jag har bara sovit i tre timmar nånting i natt.

Men frun sa att nu har de väntat hela morgonen på att komma igång – nu är det dags att få jobbet gjort.

Tack för det. *inte*

Och nej, jag blir inte på så himla tolerant humör när jag har gått och vaktat snorfulla 16åringar hela jävla natten. Hans unge också, fast om rätt ska vara rätt så var hon absolut inte snorfull. Långt ifrån. Fast hon försökte låtsas lite för att passa in bland de andra.

Den svenska hysteriska anti-alkohol-modern

Hon har nu agerat och ringt till distriktschefen för affärskedjan, som lovat att omgående påtala för butiken att all alkoholförsäljning till unga under 18 år ska ske under synnerligen skärpta omständigheter – och det betyder att inga 15-åringar ska framöver kunna köpa alkohol i den butiken.

Vid minsta tvivel om ålder ska kunden kunna visa identifikation.

Sorry Lillebror med vänner. Ni är nu begränsade till 16,5% drycker, inte starkare, i två år till.

Irritationsmoment

Lillebror ska ha fest på lördag tillsammans med sin klasskompis. Eftersom de kommer att dricka alkohol så ville han att han och jag skulle ha ett litet ”kamratligt samtal” innan det går lös.

Hans oro: att hans hysteriska anti-alkohol-moder blir väldigt mycket svensk och börjar härja runt med vänner och honom själv och oja sig över att det dricks för mycket.

Mitt bekymmer: att 15 och 16-åringar dricker i såna mängder som de gör här. Jag hatar det.

Eftersom hans och min ekvation aldrig kommer att gå upp hur mycket jämkning vi än försöker oss på så landade min predikan vid två punkter:

  1. Att han ska tänka på att han vid den här festen förväntas dricka 16 ”shots” vid midnatt – alltså betydligt mer än han brukar, och därför ska hålla igen innan dess
  2. Att jag lovar att all bekymmersnack och predikan inte kommer att ske där och då, men jag sparar det till efteråt. När han är nykter.

När detta är sagt så har jag aldrig upplevt att han kommit hem full. Han säger själv att han druckit mycket vid flera tillfällen, så mycket att han fått det dåligt och spytt.

Och jag ska skynda mig att tillägga att en ”shot” inte är det jag trodde – en tvåa eller trea 40% alkohol. Det kan vara öl, vatten, läsk, mjölk men som sagt också betydligt starkare.

Dessutom berättade han att man i den lilla lokala affären kan köpa stark alkohol som 15-åring. Att han har gjort det flera gånger, och hans kompisar. Enligt lag får 16-åringar köpa drycker med upp till 16.5% alkohol. När man fyllt 18 är det fritt för all former för köp. Men som 15-åring får man inte köpa alkohol alls.

Jag tänker att jag ska ringa till butikskedjan jag, trallala. Det där är information som jag inte kan leva med utan att agera. (Och exakt sån information som Lillebror avskyr att ge mig eftersom han vet att jag klagar till rätta instans – något han tycker är enormt pinsamt)