Jag är en godtrogen själ. Naiv och godtrogen. Jag är så otroligt larvig så att jag faktiskt tror på vad folk säger. Oavsett jag känner dem eller inte, så tror jag på folk.
Och särskilt mina älskade barn. Och vänner. Och familj i allmänhet.
Det är inte alltid bra att vara godtrogen som förälder. Visst är det en fördel att tro sina barn om gott alltid. Men realistiskt är det kanske inte.
Nåväl.
Godtrogenhet i kombination med en viss – stor – grad av konfliktskygghet gör att det kan bli spännande att vara förälder ibland.
Särskilt ensamförälder som inte kan dela ansvar och känna av sina barn hos någon som älskar dem lika mycket som en själv. Eller irriterar sig på dem, vilket som.
Hursomhelst.
Den här helgen har varit spännande.
Spännande, sa Bull.
Och så orkar jag faktiskt inte varken skriva, tänka, reflektera eller prata mer om det.
Men en liten markering i bloggen kan det bli, ett konstaterande att tjohej, den här Irrhönan, hon är allt bra godtrogen hon.
Irrhönekackel 
❣️Vi rings när stormarna på båda sidor sundet har lagt sig.
GillaGilla
Fast hellre lite för godtrogen än för cynisk tror jag! 😘
GillaGillad av 1 person
Är dom inte vuxna nu barnen?
GillaGilla
Tur att du inte går runt och misstror dina närmaste. Det hade nog ätit värre på både dig och dem 🙏🏼
Men ändå för väl att vovven piggnade till ❤️
Du har väl umgåtts för mycket med hundarna, de tror ju allt och alla om gott, de små liven 🐶😇
GillaGilla